byter blogg
smart som jag är så kom jag på att blogg.se inte var något för mig.
den nya bloggen är;
http://seeleerbrechen.blogspot.com/
sorry för allt ståhej
den nya bloggen är;
http://seeleerbrechen.blogspot.com/
sorry för allt ståhej
anonym från skuggorna
Hej,
vad ska jag säga, egentligen?
Jag ska nog bara spotta ur mig lite allt möjligt först och främst.
Jag älskar mat, samtidigt som jag avskyr det. Jag kan äta för kung och fosterland för att senare lägga mig i sängen och gråta för jag riktigt känner hur all mat pressas ut i kroppen.
Dom säger att jag är fin och duger som jag är, men det är deras ögon, deras synvinkel. från min synvinkel är jag en fettblobb som inte får igen mina byxor ordentligt.
Jag har ett vanligt liv i Stockholm. Jag lever med mannen jag älskar, har ett jobb som betalar alla räkningar, hyror och nöjen, mitt körkort ligger tryggt i plånboken och jag har vänner överallt i hela Sverige.
Det är min utsida, min glada, skimrande utsida. En fasad, för alla har vi en fasad, eller hur?
Jag startar den här bloggen för att få respons, få skriva av mig och få pepp av sådana som förstår mig.
Det finns sidor, comunitys, det ena och det andra. men jag vill vara anonym, jag vill sitta i mitt hörn.
Jag vill bara vara en internetfigur som ni inte har en aning om egentligen. först när jag är nära mitt mål, min dröm så kommer jag kunna visa mig för er.
jag skäms nu, jag vill inte att ni ska behöva skämmas över mig heller.
gläds med mig istället när jag väl visar mig själv. jag längtar efter att få träffa er med, om det nu så blir fallet.
Jag lever som sagt tillsammans med mannen jag älskar och jag vill inte göra honom orolig, just för att jag älskar honom.
därför ser ni mig inte på comunitys, för jag vill bespara honom oroligheten om han skulle råka se sidorna jag är inne på.
när jag bloggar så vet han att det är privat och kollar inte.
sprid gärna min blogg (ni som är som jag <3 ) och kommentera och länka era bloggar. jag längtar efter kontakt med er.
vad mer kan jag säga?
Jag är en ung kvinna i Stockholms län, kanske har du sett mig, kanske inte.
Idag, just idag börjar min kamp, min underbara kamp mot ett smalare jag.
först och främst vill jag bli av med den äckliga känslan i kroppen när jag väl äter, sen ska allt onödigt fett bort.
jag vill att min insida ska komma ut och visa vem jag är, vem JAG är.
Dock skriver jag det här nu när jag är mätt, imorgon kommer det bli hårt, riktigt hårt.
snälla hjälp mig på min väg? så hjälper jag dig på din.
/ Starvation
vad ska jag säga, egentligen?
Jag ska nog bara spotta ur mig lite allt möjligt först och främst.
Jag älskar mat, samtidigt som jag avskyr det. Jag kan äta för kung och fosterland för att senare lägga mig i sängen och gråta för jag riktigt känner hur all mat pressas ut i kroppen.
Dom säger att jag är fin och duger som jag är, men det är deras ögon, deras synvinkel. från min synvinkel är jag en fettblobb som inte får igen mina byxor ordentligt.
Jag har ett vanligt liv i Stockholm. Jag lever med mannen jag älskar, har ett jobb som betalar alla räkningar, hyror och nöjen, mitt körkort ligger tryggt i plånboken och jag har vänner överallt i hela Sverige.
Det är min utsida, min glada, skimrande utsida. En fasad, för alla har vi en fasad, eller hur?
Jag startar den här bloggen för att få respons, få skriva av mig och få pepp av sådana som förstår mig.
Det finns sidor, comunitys, det ena och det andra. men jag vill vara anonym, jag vill sitta i mitt hörn.
Jag vill bara vara en internetfigur som ni inte har en aning om egentligen. först när jag är nära mitt mål, min dröm så kommer jag kunna visa mig för er.
jag skäms nu, jag vill inte att ni ska behöva skämmas över mig heller.
gläds med mig istället när jag väl visar mig själv. jag längtar efter att få träffa er med, om det nu så blir fallet.
Jag lever som sagt tillsammans med mannen jag älskar och jag vill inte göra honom orolig, just för att jag älskar honom.
därför ser ni mig inte på comunitys, för jag vill bespara honom oroligheten om han skulle råka se sidorna jag är inne på.
när jag bloggar så vet han att det är privat och kollar inte.
sprid gärna min blogg (ni som är som jag <3 ) och kommentera och länka era bloggar. jag längtar efter kontakt med er.
vad mer kan jag säga?
Jag är en ung kvinna i Stockholms län, kanske har du sett mig, kanske inte.
Idag, just idag börjar min kamp, min underbara kamp mot ett smalare jag.
först och främst vill jag bli av med den äckliga känslan i kroppen när jag väl äter, sen ska allt onödigt fett bort.
jag vill att min insida ska komma ut och visa vem jag är, vem JAG är.
Dock skriver jag det här nu när jag är mätt, imorgon kommer det bli hårt, riktigt hårt.
snälla hjälp mig på min väg? så hjälper jag dig på din.
/ Starvation
